Hornstull har hetat så i flera hundra år, men platsen har bytt skepnad gång på gång. Här gick en gång stadens gräns, här tillverkades några av Sveriges första ångmaskiner, och här revs varv och fabriker för att ge plats åt bostäder. Historien om Hornstull är historien om hur en utkant blev en del av innerstaden.
Horn och Horns tull
Området har kallats Horn sedan medeltiden, eftersom landtungan sticker ut i vattnet som ett horn. Namnet Horns tull uppstod på 1660-talet, när den första bron byggdes från Liljeholmen över till Södermalm. Vid bron låg en tull där folk från landsbygden fick betala avgift för att föra in varor till staden. Tullen var stadsgräns i bortåt 150 år. Stadstullen avskaffades 1810, men namnet levde vidare och skrevs så småningom ihop till Hornstull. Stockholms stads arkivtjänst Stockholmskällan berättar mer om platsens äldsta historia.
Bergsund och industriåldern
Vid vattnet i Bergsund växte under 1700- och 1800-talen en av Stockholms viktigaste industrier fram. Bergsunds gjuteri öppnade 1769 som järngjuteri, och under Samuel Owens ledning byggdes här Sveriges första egenkonstruerade ångmaskin. Den allra första ångmaskinen i Sverige var en annan: Mårten Triewalds anläggning vid Dannemora gruvor 1728. Under 1800-talet blev företaget landets största tillverkare av ångfartyg och gjutjärnsbroar, och försåg bland annat järnvägen med broar i hela landet.
Industrin satte sin prägel på Hornstull i mer än hundra år. Bergsunds verksamhet avvecklades på 1920-talet, och 1929 revs byggnaderna för att ge plats åt bostäder. Även Stockholms Skofabrik, grundad 1890, hörde till de stora arbetsplatserna innan den lades ned på 1950-talet. Rakt över vattnet höll industrin ut betydligt längre: på grannön Reimersholme fotograferade Stadsmuseet en spritfabrik i drift så sent som 1977, och öns väg från malmgård till bostadsö löper parallellt med Hornstulls egen.
Liljeholmsbron som länk
Bron mot Liljeholmen har bundit ihop Hornstull med fastlandet i söder ända sedan 1600-talet. Ett kungligt brev godkände bygget 1668, och den gamla flottbron ersattes 1915 av en bred träbro med öppningsbar mittdel. Den bro som leder trafiken i dag beslutades 1925, och den första klaffbron invigdes 1928. År 1954 utökades den med en östlig brodel med samma utseende, så dagens Liljeholmsbron är i själva verket en dubbelbro. Genom århundradena har bron varit Hornstulls viktigaste förbindelse söderut. Maskineriet som fäller upp klaffarna gör sig fortfarande påmint, och i en egen artikel går vi igenom varför Liljeholmsbron fastnar i öppet läge.
Från arbetarkvarter till kulturstadsdel
När industrin försvann förvandlades Hornstull steg för steg. Arbetarkvarteren blev en eftertraktad del av Söder, och på den gamla hamn- och industrimarken vid vattnet växte nya bostäder fram kring millennieskiftet. I dag är Hornstull känt för sitt kultur- och folkliv, med marknaden vid stranden och närheten till Långholmen som självklara inslag. Läs vidare om stadsdelen i guiden att bo i Hornstull.