Bara en kort bro skiljer Hornstull från Långholmen, Söders gröna grannö. Mellan 1724 och 1975 var ön också en plats för straff och förvar, och fängelsebyggnaderna står kvar mitt i parken. I dag är cellerna hotellrum, och ett museum visar hur de såg ut.
Så började Långholmens fängelse som spinnhus för kvinnor
Den 21 oktober 1698 beslutade en ung Karl XII att ett rasphus och ett spinnhus skulle inrättas i Stockholm. Dit skulle stadens tiggare skickas för att arbeta för sitt uppehälle, männen till rasphuset och kvinnorna till spinnhuset. På Långholmen öppnade spinnhuset 1724 och drevs under det namnet fram till 1825.
Ett spinnhus var ett fängelse för kvinnor. De intagna var ofta prostituerade eller arbetslösa, och straffet bestod i själva arbetet: att spinna garn och sy. Männen på rasphuset fick i stället göra färgämne av bresiljeträ, ett rödbrunt trä. Arkitekten Johan Eberhard Carlberg ritade spinnhuset och rasphuset, och bygglovsritningen är daterad den 18 april 1746.
Fattigvårdsstyrelsen byggde ut anstalten till 500 platser
Fattigvårdsstyrelsen byggde ut anstalten i början av 1800-talet med nya hus som kunde ta emot fler fångar. År 1818 fanns här plats för 500 fångar. Några år senare lades spinnhuset ned och verksamheten blev en arbets- och korrektionsinrättning i stället. År 1825 flyttades de kvinnliga fångarna till en egen inrättning på Norrmalm, och Långholmen blev en tvångsarbetsanstalt enbart för män.
Södra korrektionsinrättningen drevs mellan 1825 och 1848, straff- och arbetsfängelset mellan 1848 och 1885.
Det nya cellfängelset från 1886 gav varje intagen en egen cell
Under 1800-talet kom fängelsetiden att ses som straffet i sig, inte som en förvaring i väntan på att straffet skulle verkställas. Nu skulle den dömde få hjälp att leva utan brott efteråt, och riksdagen bestämde i mitten av seklet att varje län skulle ha ett cellfängelse. År 1886 byggdes ett fängelse på Långholmen med så många celler att varje fånge kunde låsas in för sig. Det var avsett för dem som dömts för de allvarligare brotten, och det användes långt in på 1900-talet.
Sveriges sista avrättning skedde på Långholmen 1910
Den 5 januari 1910 rånmördades kassörskan Victoria Hellsten på Gerells växlingskontor vid Malmtorgsgatan i Stockholm. Den tidigare kyparen Johan Alfred Andersson Ander greps hemma hos sin far i Vaxholm, sedan personalen på Hotel Temperance hade känt igen honom på ett foto i en kvarlämnad koffert. Han dömdes till döden den 14 maj samma år och förnekade brottet in i det sista. Gustaf V avslog nådeansökan.
Den 23 november 1910 verkställdes domen på gården till Centralfängelset Långholmen. Fängelset hade Sveriges sista avrättningsrum. Anders Gustaf Dalman, Stockholms siste skarprättare, skötte giljotinen. Ander blev den förste i Sverige som avrättades med giljotin, och den siste. Efter honom har ingen avrättats i landet. Dödsstraffet i fredstid avskaffades 1921.
Fängelset hade egna kyrkböcker och fotograferade varje frigiven fånge
Långholmen hade en egen församling med egna kyrkböcker, och prästen där skrev biografiböcker över de intagna. Det var standardiserade levnadsteckningar, som troligen användes för att ge personalen en bakgrund till varför fången hamnat i brottslighet.
Varje fånge fotograferades också när han släpptes fri. Bilderna samlades i porträttrullor som ordnades efter det datum då fången skulle släppas, så att poliserna ute i landet skulle veta att han var fri igen. En volym från mars till maj 1897 rymmer 20 porträtt. Intill varje bild står födelsedatum, vilket fängelse fången överförts från, när han släpptes, vart han skickades och hur mycket han tjänat in under tiden på ön. Hos Stadsarkivet går det att söka i ett register över verkställda utslag vid Centralfängelset Långholmen, med domsdatum mellan 1810 och 1843. Registret rymmer 1 783 poster.
Det här står kvar av Långholmens fängelse
Fängelseverksamheten upphörde 1975 och Centralfängelset Långholmen tömdes. Nedläggningen hade då diskuterats sedan 1946, när fängelsetypen började betraktas som föråldrad. Vissa hus revs, andra står kvar.
I det tidigare fängelset ligger i dag hotell och vandrarhem, där rummen är före detta celler. Aktuella rum, priser och öppettider finns hos Långholmen Hotell och Vandrarhem. På ön finns också ett värdshus, ett kafé och ett museum där besökare kan se hur cellerna såg ut. Där står spinnhusets gamla kyrkklocka, som under många år var försvunnen. Hornstull på andra sidan bron har sin egen förvandling bakom sig, från tullstation till kulturkvarter.
Efter fängelset blev ön ett utflyktsmål
Långholmen är i dag en lummig naturpark som sköts av Stockholms stad. Smala stigar slingrar sig genom grönskan, det finns gott om gräsmattor för picknick och utblickar över vattnet åt alla håll. När Pålsundet muddrades på 1870-talet täcktes berget med jord och cirka 2 400 träd planterades. Stadens egen beskrivning av parken finns hos Stockholms stad.
Ön är ett av innerstadens bästa ställen att bada på. Långholmens klippbad erbjuder hällar att lägga handduken på och hoppa från, medan Långholmens strandbad har en mindre sandstrand för den som hellre vadar ut. På Långholmsbergets krön ligger öns friluftsteater, och nere vid vattnet finns båtbryggor och båtupplagsplatser.
Så tar du dig hit
Från Hornstull går du över Långholmsbron eller Pålsundsbron och är på ön inom några minuter. Det gör Långholmen till den enklaste naturutflykten på hela Söder. Vill du ha en annan sorts utsikt ligger Skinnarviksberget en kort promenad bort, på fastlandssidan av Söder. Där finns varken bad eller grönska, men hela Riddarfjärden under fötterna. Mer om stadsdelen finns i guiden till Hornstull, och mer om resvägen i guiden om hur du tar dig till Hornstull.
Senast faktagranskad: 21 september 2026