Går du österut från Hornstull, uppför Varvsgatan, in på Lundagatan och till vänster på Kristinehovsgatan, öppnar sig plötsligt en grusad gårdsplan med tre gula hus omkring sig. Det är Kristinehovs malmgård på Kristinehovsgatan 2-6, ett sommarnöje från 1700-talet som senare blev ålderdomshem för Stockholms borgare och i dag drivs som föreningsgård och kulturcentrum. Och ja, du kan komma in.
Vad en malmgård var
Malmarna var Stockholms utkanter, marken utanför den gamla staden på Stadsholmen, och Södermalm var en av dem. På 1600- och 1700-talen köpte förmögna stockholmare tomter där ute och byggde sig lantställen med trädgård, ladugård och stall. Tillräckligt nära för att ta sig in till staden på förmiddagen, tillräckligt långt bort för att slippa trängseln.
En malmgård var ett hus på malmen, med odlad mark omkring sig. Ordet säger alltså ingenting om husets stil eller storlek. De flesta försvann när stenstaden byggdes ut kring sekelskiftet 1900. Några står kvar på Södermalm, bland dem Groens malmgård i Vita bergen och Kristinehov.
Grosshandlarens praktbygge
Här låg redan en malmgård. Rådmannen och borgmästaren Engelbrecht Gother hade i mitten av 1700-talet byggt hus i trä på en stor egendom vid Hornsgatan. När grosshandlaren Georg Fredrik Diedrichson köpte fastigheten 1789 rev han trähusen och ersatte dem med en praktfull gårdsanläggning. Kristinehovs malmgård uppfördes 1790, med en huvudbyggnad och två flyglar.
Ritningarna signerades av murmästaren Petrus Serén, men de förenklades under bygget. Huvudbyggnaden krympte från två våningar till en våning med inredd vind, med en attika över mittpartiet. Det är den formen som står kvar.
Till gården hörde vagnshus, stall för tre hästar och ett fähus för fyra kor. Söder om huvudbyggnaden låg en stor trädgård med altan, växthus, iskällare och två stensatta brunnar. Enligt gårdens egen historik bodde en trädgårdsmästare med trädgårdsgosse här året om och odlade frukt och grönsaker, dels till familjens hushåll inne i staden, dels till försäljning. Själva huset användes som sommarnöje.
Huset som blev ålderdomshem
Diedrichson hade själv varit engagerad i Borgerskapets gubbhus, en inrättning som gav åldriga borgare bostad när de inte längre kunde försörja sig själva. Med tiden testamenterade han och hans hustru hela fastigheten till gubbhuset. Han dog 1807, änkan bodde kvar, och 1811 tog gubbhuset över egendomen.
Privatbostaden byggdes om till kollektivt boende. Rummen i bottenvåningen blev bland annat kyrksal, matsal och bostad åt föreståndarinnan, och på vinden inreddes små rum och en sjuksal. Sedan båda flyglarna förlängts mot norr kunde gården ta emot 43 boende, de flesta i egna rum. Gubbhuset blev kvar i nästan hundra år, till 1908, då verksamheten flyttade till ett nybyggt hus strax norr om malmgården.
Ansökningarna om plats finns kvar i Stadsarkivet. Skomakarmästaren Jonas Engström skrev i juli 1832 att ålderdomssvaghet, brist på syn och svaghet i hela högra sidan gjort honom oförmögen att fortsätta med sitt hantverk. Handlanden Carl Erik Ekman, född 1835, hade drivit minuthandel sedan 1858 men förlorat sina tillgångar och sökte plats 1895. Orgelbyggaren Carl Johan Lund, som lett P.L. Åkermans och Lunds orgelfabrik, skrev i februari 1907 att han fyllt 76 år. Med hans egna ord: ”orkar ej mer verka till mitt lifsuppehälle”.
Gården var större än den ser ut i dag
De tre husen kring gårdsplanen är resten av något betydligt större. Egendomen sträckte sig från Hornsgatan till Mälarens strand och bort till Yttersta Tvärgränd, och på den ytan låg dessutom ett stort antal ekonomibyggnader.
I slutet av 1800-talet reglerades gatunätet i den här delen av Södermalm, och stora delar av Kristinehovs egendom togs i anspråk för de nya gatorna och kvarteren. De flesta byggnaderna revs och ersattes av moderna flerfamiljshus. Kvar stod huvudbyggnaden med sina flyglar.
Huset på bild
Stadsmuseets fotografer dokumenterade huset både medan gubbhuset fanns kvar och åren efter flytten. Kasper Salin fotograferade någon gång mellan 1885 och 1908 porten in till gubbhusets trädgård, med orden ”För ålderstegne borgersmän” över valvet. Den 10 augusti 1906 togs en fjärrbild av gubbhuset från Högalidsberget och Varvsgatan mot nordost, alltså ungefär från det håll du själv kommer om du går från Hornstull. Salin var tillbaka 1912 och tog en bild av östra flygeln. Samma år fotograferade Oscar Heimer fasaden mot norr och västra flygeln. Tre bilder från 1912, en på varje flygel och en på fasaden, fyra år efter att gubbhuset flyttat ut.
Salins bildtexter pekar ut en gatunumrering som inte gäller längre. Porten stod vid Brännkyrkagatan 122 och östra flygeln registreras hos Stadsmuseet under dåvarande Brännkyrkagatan 126, medan Heimer 1912 skrev Kristinehovsgatan 2. Kvarteret heter i dag Graniten. Hur hela området gick från tullplats till kulturkvarter berättar vi i Hornstulls historia.
Så långt är det från Hornstull
Från tunnelbaneuppgången vid Hornstull är det 680 meter till grinden, mätt längs den kortaste gångvägen. Räkna med runt tio minuter. Vägen går österut längs Hornsbruksgatan, upp Varvsgatan, in på Lundagatan och till vänster på Kristinehovsgatan. Den sista biten går uppför. Från Zinkensdamm åt andra hållet är det 664 meter. Gården ligger alltså mitt emellan de två stationerna.
Fler vägar in i stadsdelen finns i vår genomgång av hur du tar dig till Hornstull, och gården passar bra att lägga in i en längre runda enligt en dag i Hornstull.
Parken runt husen
Husen står i en kvarterspark på 0,7 hektar. Runt malmgårdsområdet löper en stödmur av granit, längs gångstråken går ett gärdesstaket som ringar in malmgårdens tomt, och i nordvästra hörnet finns ett naturparti med berg i dagen och en liten sittplats. I norra delen ligger en hundrastgård. Stadens parkplan för Södermalm kallar parken lummig men fattig på sittplatser och konstaterar att den i dag mest används för promenad och genväg. Parkplanen noterar samtidigt att tomten är allmän park.
Lekplatsen som ordnades 1937, samtidigt som terrassmuren lades om, är sedan länge nedlagd. Det finns ett förslag om att göra om parken till en 1700-talspark med ängsmark, lusthus, lek och odling, i stil med den malmgårdsträdgård som låg här förr. Än så länge är det just ett förslag.
Vad huset är i dag, och hur du kommer in
Stockholms stad köpte fastigheten 1928, och sedan 1940-talet har husen använts för föreningsverksamhet. År 1943 beslutade stadsfullmäktige att upplåta Kristinehov till Högalids medborgarhusförening för samlingslokaler, och den verksamheten höll i sig till hösten 2008. Husen ägs och förvaltas sedan 2004 av AB Stadsholmen, stadens bolag för äldre och kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Fastigheten är blåvärderad enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering, vilket innebär ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde.
Sedan 2009 drivs gården av Kristinehovs Malmgård ekonomisk förening, en sammanslutning av ett tjugotal kulturföreningar. Lokalerna hyrs ut till fest, bröllop, konferens och julbord i 1700-talsmiljö, med flera festsalar och salonger i huset.
Vid sidan av det driver föreningen öppen kulturverksamhet. En kultursöndag har fem fasta punkter: guidad visning av gården, en halvtimmes konsert med Föreningen för Tidig Musik, popup-kaféet Anno 1790, en handarbetsverkstad och en kulturhistorisk föreläsning. De punkterna står på föreningens kultursida, medan vilka söndagar det gäller och vad föreläsningen handlar om läggs ut löpande på föreningens Facebooksida.
På gårdsplanen går det höns. Kristinehov deltar sedan 2009 i ett genbanksprojekt för öländsk dvärghöna, en hotad svensk lantras, och flocken tar emot besök från daghem, skolor och äldreboenden i kvarteren omkring. Hur stadsdelen i övrigt fungerar till vardags beskriver vi i att bo i Hornstull.
Vanliga frågor om Kristinehovs malmgård
Vilken adress har Kristinehovs malmgård?
Kristinehovsgatan 2-6, i kvarteret Graniten på Södermalm. Grinden vetter mot Kristinehovsgatan, och i äldre bildarkiv dyker gården upp under Brännkyrkagatan 122 och 126, nummer som gatureglering och nybyggen har gjort inaktuella.
Vad kostar det att gå på en kultursöndag?
Föreningen anger fritt inträde till konserten. Kaffe, te och bakverk i kaféet betalar du för. Villkoren kan ändras, så stäm av med föreningen innan du åker.
Kan man hyra Kristinehovs malmgård för fest eller bröllop?
Ja. Salarna rymmer sällskap på upp till 120 personer, och föreningen tar emot bokningar även för namngivning och minnesstund. Bokningarna sköts av föreningens kansli.
Senast faktagranskad: 25 augusti 2026